Arg på sorgen..

Man säger att tiden läker alla sår.

Men det stämmer inte..

Inte för mig i alla fall......

Vad kan man göra för att det fruktansvärda onda ska försvinna????

Om någon har något bra tips så hojta gärna!

Jag önskar vissa dagar att jag kunde bli en ytlig människa som tänker mer på vilken färg mina gardiner ska ha, istället för att ständigt tänka på min son som inte finns hos mig längre.

Jag vill göra en ny karriär som ytlig...

Det finns dom som säger till mig att det är pga Melvin som jag blivit den jag blivit och erfarenheter gör an starkare osv osv.. Men jag VILL inte ha den erfarenheten i mitt j...a bagage!! Jag VILL inte vara en bättre människa pga att mitt barn dött..

Jag tror alltid att alla andra har det så mycket bättre än jag, är så mycket bättre än jag och presterar så mycket bättre än mig.. Tänker tom så sjukt att människor sörjer mycket bättre än jag, hur skadat är inte det??

Men ÄR det så? Och om det nu inte är så varför fungerar jag så? Och framför allt hur får jag bort det tänket? Får väl genomgå en sån där lobotomi eller vad det heter & hoppas att det fungerar.. ;-)

Nej men helt allvarligt, sorg kan verkligen äta upp en innefrån.. Fast man inte vill.

Folk som träffar mig ser nog inte hur ont det gör, men jag tänker varje dag på min förstfödde. För att jag vill det.. Men jag önskar så innerligt att det inte skulle behöva göra så ont varje gång jag tänker på honom. Och jag VET ju att det spelar ingen roll hur arg, ledsen, frustrerad jag än är & blir för han kommer ju inte tillbaka!!!!!!!!!

Nog med självömkan nu...

Var på utvecklingssamtal på Noahs dagis idag och han fick bara lovord.Alltid kul att höra att ens lille sköter sig..

Han är glad, framåt, kramis, nyfiken. Dock lite försiktig ibland.. Men är det så himla dåligt? Hellre ett barn som tar det lugnt och är lite tillbaka än en som röjer järnet..

Är så stolt över min lilla prins!

Han gillade tydligen att diska, så nu ska det införas lite nya sysslor här hemma.... ;-)

Snart kommer snickaren och ska montera fast den nya bänkskivan som kom förrförra veckan.

Sedan ska jag tvinga honom att sätta fast äverskåpet ovanför kyl/frysen!

Och hör sen! ;-)

När Fredrik kommer hem ska det storhandlas inför påsklunchen på lördag.

Hela tjocka släkten kommer och ska svulla och umgås, så trevligt så.

Hoppas på gryyyymt stora påskägg!

Nu ska jag ta en prommis innan snickaren kommer!

Puss & kram.